Jag fick flera tankeställare under lördagens lägre klass tävling med Frö, det är verkligen lärorikt och utvecklande att tävla.

Vi startade med ett fint spårupptag och resten av spåret gick också bra, Frö var verkligen jätteduktig speciellt med tanke på hur uppbökat av vildsvin det var överallt och hur lite vana vi har av det. En pinne bort men resten markerade hon perfekt.

Budföringen stod vi över precis som i Appellen, anledningen till det är att jag helt enkelt valt att inte träna in det momentet alls med henne.

Den låååånga platsen med skotten gick lysande, hon låg koncentrerat med fokus på uppgiften och mot mig hela tiden.

Sen var det dags för lydnaden, jag värmde henne en stund innan men med facit i hand borde jag lagt ännu mer tid till uppvärmningen, hon var lite väl het när vi gick in och inte helt hundra i bubblan. En tanklös sak av mig var också att gå in där jag fick möte av den som sprang ut från planen det rubbade Frö`s koncentration en aning, ett fint kvitto på träningen var dock att hon snabbt växlade om till arbete igen.

Som jag tidigare skrivit om är Frö en hund som har kontrollbehov på sin omgivning,  jag har lagt mycket träning just på de här bitarna, att kunna släppa kontrollbehovet på omgivningen och förhålla sig neutral mot andra. På den här tävlingen fanns många svårigheter, alla var väldigt nära och såklart helt okända och publiken var nära inpå. Min plan var (som alltid) att vara totalt närvarande med henne och inte ta några notiser om annat, vi skulle gå in och ha roligt,  jag skulle dessutom le rätt igenom tävlingen (tror jag lyckades ganska bra med det.)

Jag kunde märka att Frö inte var helt bekväm, hon kom av sig i en halt under fotgåendet och skällde dessutom till samtidigt, men det positiva var att hon snabbt kom tillbaka i fokus igen och släppte det. I krypet var hon okoncentrerad och inte helt bekväm, hon gjorde dock så gott hon kunde och det tog sig mot slutet.

Under tävlingens gång fick jag också se att hon hade blod både på ryggen och huvudet, försökte kika så gott det gick när jag belönade socialt mellan momenten men kunde inte se något sår, det visade sig dock att det inte var hon som blödde utan jag. I uppvärmningen måste hon ha råkat bita till över mitt finger, vilket jag inte märkte förens vi klev av planen och upptäckte att hela handen var blodig. Lättad över att det var jag som blödde och inte hon.

Jag kan sammanfatta det så här

Frö är en fantastisk hund som trots svårigheterna fixade alla momenten så fint. Jag måste bli mycket bättre på att träna med okända nära oss. Sen har vi en del detaljpill såklart. Jag måste också bli bättre på att slappna av i axeln på vänster sida, tror det är tävlingsadrenalinet som gör att den åker ut (enligt mig) för mycket.

Vi blev uppflyttade och hamnade på en 2:a plats. Nu siktar vi mot Högre klass i slutet av sommaren.

Här kommer en ihopklippt film från tävlingen