Vilken typ av Mentorer behövs för att nå nästa nivå?
I hundträningen kan vi komma långt på egen hand, men för de flesta tryter motivationen ibland eller så kör vi fast, tappar glädjen, inspirationen och känner oss allmänt misslyckade. Människorna som vi omger oss med kan ha stor påverkan, vi blir bäst på det vi tränar på och uttalar ofta, detta är tänkvärt, fundera över vad ni i ditt träningsgäng lägger mest energi på, vad pratar ni om? Hur lägger ni upp träningen? Drar ni åt samma håll? Ger det energi eller tar det energi?
För att verkligen komma framåt och utvecklas i träningen kan det vara bra att hitta olika typer av mentorer
Coachen – den/de som hjälper dig vidare. Som ser er där ni står nu och som hjälper er över tröskeln till nästa nivå. Som inspirerar och kommer med kloka råd.
Hejarklacken – den/de som sprider glädje som alltid kan få dig på gott humör och skratta, som ger dig energi i alla lägen och som peppar dig när du verkligen behöver det.
Utmanaren – den/de som väcker tankar som får dig att tänka ett varv extra, som stimulerar din kreativitet och får dig att vilja och våga experimentera. Som får dig att jobba hårdare och utvecklas mer.
Om du känner igen och omger dig med de här typerna är du lyckligt lottad, håll hårt i dem och försök ge tillbaka i samma skala.
Nu är tävlingen avslutad, Tack för alla fantastiska filmer, har suttit och skrattat högt och hjärtligt! Mycket bra jobbat! Det var ett tufft jobb att utse en vinnare eftersom alla filmer var så bra!
Vinnarfilmen var tydlig, humoristisk och kreativ, vinnaren är Jonna Hynynen, Stort Grattis!!! Maila eller PM:a mig för ditt pris, – plats för dig och en kompis på Fotgåendekursen.
Ni andra kom på delad andra plats och självklart ska ni också få pris för era härliga filmer, ni får välja ett valfritt schema, gå in och beställ på produktsidan.
Svaret var alltså: Nästa år startar Apporteringsklubben
Och jo det är sant! Just nu jobbar jag för fullt med att färdigställa allt material, artiklar och instruktionsfilmer. Konceptet kommer vara detsamma som för Fotgåendeklubben men här grottar vi ner oss fullständigt i momentet Apportering, allt från mål, planering, grunder, fokus, stadga, springa fort, hålla fast, ingångar, gripa, avlämna, trä, metall, tungapport, andra föremål, vända snabbt, störningar, miljöer, tävling, bygga värde, triggers, vanliga problem så som tugg, stöter i vid gripande, släpper på vägen in, sneda ingångar, sakta tempo, ovilja att apportera, tycker metallen är äcklig osv..
Startdatum 1/2 och du kan redan nu anmäla dig via kurssidan.
Passar alla från valpträning, nyinlärning, ominlärning, för dig som vill ha inspiration, tips och idéer till dig som vill finslipa detaljer.
Du får ta del av alla artiklar och filmer, du kommer också (om du vill) ingå i en Facebookgrupp där det kommer delas tips, råd, utmaningar och uppgifter. Du kommer inte få feedback på din träning därav det låga priset, men du kommer få ta del av mitt träningsupplägg och hitta massor av inspiration till din egen träning.
1/2 Startar också en ny omgång av Fotgåendeklubben
Nervositet kan verkligen ställa till det ordentligt på tävling. Flera dagar i förväg kan man känna ett sug i magen och en lätt svindlande panikkänsla. För varje dag som går blir den starkare och starkare. Du försöker tänka bort det men det är lättare sagt än gjort. Så plötsligt är den stora dagen inne. Du stänger av larmet långt innan klockan ringer på morgonen för du har legat vaken hela natten och kallsvettas. Nu är det dags att gå upp och göra sig redo för att åka till klubben där tävlingen skall hållas. Benen känns som spagetti och rösten darrar, du tar ännu en vända till toa den tjugofemte i ordningen denna morgon….. Ingen ovanlig känsla, snarare väldigt vanlig.
Jag vet många som helt slutat tävla på grund av nervositeten. Jag är en av dem som varit riktigt nervös, jag började min tävlingskarriär tidigt, som väl var hade jag en hund som inte var känslig för min sinnesstämning utan var glad och körde på ändå, trots att matte blev så konstig och annorlunda på tävling.
Nu för tiden blir jag sällan nervös och detta beror på följande: När jag tävlat ett antal tävlingar med samma jobbiga känsla så bestämde jag mig för att nervositeten måste bort. Jag anmälde mig till ett ganska stort antal tävlingar under en kort tidsperiod. Det var otroligt jobbigt till att börja med, men efter tre fyra tävlingar på kort tid så orkade jag inte vara lika nervös längre och gradvis släppte det mer och mer.
Det andra jag gjorde var att analysera vad anledningen till min nervositet var? Jag var väl förberedd, visste hur varje moment skulle se ut, vilken ordning de kom i, hunden var också väl förberedd så det handlade inte om det. Jag kom fram till att det var ”pressen” att prestera för andra och vad de skulle tycka och tänka, och en vilja att göra bra ifrån mig som låg till grund, allt fanns naturligtvis bara i mitt huvud, som hjärnspöken.
Så jag började fundera på hur jag själv tänkte när jag var på tävling som publik. Jag liksom många andra tittar lite förstrött, umgås desto mer och pratar med likasinnade, om någon hund skulle nolla tar man ingen större notis om det, det är sådant som händer. När någon hund showade så var det bara publikfriande. Ibland ser man någon som imponerar, ibland inte.
De medtävlande bryr sig mest om sig själva och har fullt upp med sin uppvärmning sina rutiner osv.
De du tävlar för tävlingsledare, domare och andra som figgar har ofta fullt upp med sina uppgifter.
Tävlingsledaren ska hålla koll på banan och fokuserar på att kommendera dig rätt, ställa upp dig på rätt plats osv.
Domaren och den som skriver kommer visserligen ha fokus på dig och din hund men hur många hundar har denne dömt? Jag kan lova att denne har upplevt nästan allt som kan gå både fel och rätt för olika ekipage.
Jag lyssnade på radion för ett tag sedan då radiolyssnarna fick ringa in angående saker som de i smyg skämdes för, en lyssnare ringde då in och berättade att hon brukade skämmas för att hon ibland behövde få frossa i fet mat, godis, chips och dricka, när hon handlade allt detta så skämdes hon inför kassabiträdet som satt och såg precis vad hon köpte.
Efter detta samtal efterlyste de ett kassabiträde som kunde berätta hur denne tänkte angående folks köpvanor. Efter en stund ringde ett kassabiträde in och försäkrade att de som jobbar i kassorna inte tar någon notis om vad kunderna handlar. Flera tusen varor rullar på bandet under en dag och hon menade att det fanns betydligt roligare och stimulerande tankar än att fundera på vad kunden köpte och varför.
Jag tänker att lite så är det med domare, de ser massa olika ekipage och olika utförande på moment, det blir skåpmat och omöjligt att komma ihåg efterhand.
Du känner dig som en huvudperson men på en tävling finns det 20 andra huvudpersoner.
Den som är med och skriver är antagligen intresserad av hur bedömningen går till, lyssnar, skriver och lär sig vad domaren tittar efter (ett utmärkt sätt att lära sig på förövrigt) jag tänker att det är mest för egen del.
Övriga som är med på en tävlingsdag är otroligt nog mest fokuserade på sina uppgifter och inte på mig som tävlar.
Mina bekanta och träningskamrater, ja de vill ju förhoppningsvis mitt bästa och gläds åt mina framgångar och stöttar och är förstående i mina motgångar.
Finns det folk som vill att det ska gå dåligt? Kanske! Men ärligt talat så ligger det hos dom i så fall. Avundsjuka och illvilja gör mest skada hos den som känner det och förr eller senare kommer antagligen den insikten till dom med.
Prestationskraven satte jag på mig själv och gör fortfarande, men skillnaden är att jag med all erfarenhet idag vet att vissa tävlingar kan gå dåligt och att det kan bero på faktorer som jag inte råder över men som jag senare kan ta med i min träning och vara förberedd på till nästa gång. Det är djur vi håller på med och inga maskiner (som väl är)
Man lär sig hela tiden och omständigheterna förändras ständigt det är bara att acceptera.
En dålig tävling kan leda till något storartat i framtiden.
När jag ska tävla börjar uppladdningen långt innan men inte med nervositet utan med ett fokus. På tävlingsdagen har jag en plan utifrån min träning, hur jag ska värma upp och vart jag kan värma upp. Momentordningen memorerar jag för att noga tänka igenom hur jag ska lägga upp mina momentrutiner och jag skaffar mig en överblick av tävlingsbanan. Jag har en plan för min belöning efter genomfört program. Mer än att noga förbereda sig och ha en genomtänkt plan kan man inte göra. Jag vill gå in på planen i min och hundens ”bubbla” och släppa allt annat, ibland lyckas det ibland inte….
Jag säger inte att det är lätt att bli av med sin nervositet, men det går i de allra flesta fall och att tävla blir betydligt härligare utan illamående, svettningar och hjärnspöken.
På Backautmaningen är vi nu framme på dag 20: 20 steg +
Jag pratar mycket om hur otroligt viktigt det är att inte fastna i belöningsmönster och på vilket sätt det faktiskt drabbar träningen när vi gör det, nu har jag dessutom skrivit en artikel på ämnet, den hittar du i nya numret av Brukshunden.
Då har vi nått halvtid på backautmaningen, det är kul att se hur den målinriktade träningen verkligen tar oss framåt.
I början tyckte Frö att om hon inte fick belöning efter ca 3-5 steg så betydde det att jag antagligen ville ha ett annat beteende så som skalla, lägga sig, vända om och gå sakta framåt (framåtsändande.)
Det här är också det jag fått flest frågor kring, hur kommer man vidare när man fastnat.
Jag tänker så här, dels måste jag få hunden att bli säker på att det är just backa som jag faktiskt vill ha (inte sitt, ligg, skall eller något annat) jag måste med andra ord frekvent belöna just backandet utan att fastna på ett visst antal steg, belöna alltså snabbt men oregelbundet. Jag har sedan smugit in längre sträckor bland de kortare sträckorna och belönat de längre bättre (mer värde att backa längre) Jag har hjälpt henne att hitta flyt genom att röra mig emot samtidigt. Jag har varit nog med att tajma rörelsen bakåt och inte belönat om hon stannat upp. Jag har också varit noga med att hålla på kriterierna, om hon stannat upp, börjat bjuda på ett nytt beteende eller backat snett har jag gett en felsignal – oj och helt enkelt börjat om, men då gjort det lite enklare så hon fått lyckats så jag fått chansen att visa vad jag är ute efter genom att då belöna.
En sak som verkligen blivit tydlig i och med dessa utmaningar är effekten av att verkligen bestämma sig och göra! Det positiva i en öppen dokumentation som det här blir. Hade jag inte lagt ut träningen varje dag hade jag antagligen börjat komma med ursäkter, nej inte i dag, jag kör imorgon istället, jag hinner inte idag, jag är för trött osv osv… Nu har ursäkter inte varit ett alternativ, vi har ett mål som ska uppnås och vi har delat det offentligt då är det bara att göra.
Så vet du med dig att du är duktig på att hitta ursäkter till att träningen inte blir av, kanske ska du då offentliggöra din träning så du får lite press på dig.
För vet du vad!!! Genom att träna mot uppsatta tidsbestämda mål når vi fantastiska resultat!
Just nu kampanjar vi ingångar i Fotgåendeklubben, ingångar är i det här fallet inte bara ingångar det är också viktig och värdefull positionsförståelse, bakdelskontroll, fokus och följsamhetsträning, många viktiga delar i fotgåendet. Om hunden har riktigt bra förståelse för vart den ska vara i position i ingången blir det också lättare för den att förstå vart den ska vara i position i fotgåendet. Blir hunden ofta sned eller hamnar för långt fram eller bak är risken stor att positionen i fotgåendet också kommer växla och/eller att den blir sned när ni gör halt och hunden ska sätta sig, förståelsen går hand i hand.
För många hundar innebär en ingång en kedja av beteenden, den sätter sig snett och vi rättar in den med en rörelse, i hundens värld är det så en ingång ser ut – komma in – sätta sig snett – på signal, rätta in sig. I vår värld visar vi vart den rätta positionen är och vi tror därmed att hunden kommer börja förstå detta.
Min strategi har varit att lära hunden bakdelskontroll på pallen, när jag jobbat bort pallen har jag jobbat mycket med positionspinnen (finns att beställa på produktsidan) därmed har jag kunnat bygga muskelminne hos hunden utan att använda några kroppshjälper. När hunden blivit positionssäker har jag tagit bort den.
Är du nyfiken på Fotgåendeklubben? Du kan läsa mer om upplägget på kurssidan, nästa omgång drar igång 1/2 och det går att anmäla sig redan nu.
30 Dagars Backautmaning är framme på dag 14: 14 steg (blev kanske några fler steg denna gång)
Uppvärmningen handlar till stor del om att försätta hunden i rätt känsla, koncentration och rätt aktivitetsnivå. Hur förbereder jag min hund på bästa sätt inför ett helt tävlingsprogram? Jag vill helst inte experimentera på tävlingsdagen, då vill jag ha en beprövad plan. Detta får jag genom att testa olika uppvärmningsupplägg på träning, genom att dessutom dokumentera kan jag relativt fort se mönster.
Försök göra situationen så tävlingslik som möjligt:
Åk till en helt ny plats
Värm upp vid sidan av planen
Ha någon som kommenderar dig, eller ha med en högtalare och spela upp kommendering genom telefonen
Kör ett helt tävlingsprogram utan att belöna, eller välj delar och i så fall både lugna delar och fartiga delar.
Det svåra är att hitta en uppvärmning som håller för både koncentration, lugna moment och explosiva, fartiga moment
Utvärdera: Hur gick träningstävlingen? Hur värmde du? Hur såg miljön ut? Mycket störning? Vädret, varmt/kallt/regnigt? Tid på dygnet? Vad använde du för belöning? Skriv upp så mycket information du kan.
Vilken typ är din hund
Den heta hunden behöver antagligen mycket förberedelser för att komma in i rätt balans. Kanske måste du dränera ordentligt med energi innan tävling, genom att exempelvis gå långpromenad, ta en cykeltur, gå ett spår, göra ett uppletande. Vara på plats i god tid på tävlingsdagen och köra ett lydnadspass innan tävlingsstart. Det kanske är först efter denna uppladdning som hunden orkar vara lugn och koncentrera.
Den lugna hunden kanske behöver vila från träning och ha tråkigt i flera dagar innan tävling för att vara riktigt sugen. Du kanske behöver ha hunden sittandes i bilen fram till sista minuten innan du ska in på banan. Kanske behöver du värma upp med riktigt heta belöningar som taggar hunden ordentligt.
Vädret
Min erfarenhet är att vädret har en stor betydelse när det kommer till uppvärmning. Min normalt arbetsglada hund tar fort ”slut” om jag värmer upp för länge när det är varmt och soligt. Är det däremot svalt, blåsigt, kallt, eller regn så behöver jag värma upp ganska länge för att hitta rätt balans, för då är hon het. Därför är det viktigt att testa uppvärmning i alla olika typer av väder.
Belöning
Behöver du dämpa hunden eller ladda den? Ska du ha lugna eller heta belöningar under uppvärmningen? Själv använder jag mig av både och jag blandar en hel del mellan position, koncentration, ladda fart, lek och energi. Jag använder mig av externbelöning, alltså en synlig belöning som finns på min uppvärmningsplats, det är också dit vi springer när vi gjort vårt tävlingsprogram. För att kunna använda sig av detta måste hunden kunna släppa belöningen och arbeta ända tills jag ger mitt ”belöningsord” utan att för den delen ha glömt bort den.
Jobba på – belöning kommer förr eller senare.
Stärka svagheter
Nästan alla har någon del som behöver stärkas upp och repeteras in i det sista för att bli bra på tävling. Kanske är det en del i fjärrdirigeringen, gripandet av apporten, positionen i fotgåendet, ingången vid sidan, vad ni än har för svaghet så kan det vara smart att stärka upp den delen under uppvärmningen för att öka hundens chanser att lyckas med just det momentet.
Ta hjälp
Behöver du ha hjälp under uppvärmningen? Fundera på om det kan gynna er. Kanske kan en kommendering under uppvärmningen hjälpa till att sudda ut skillnaden mellan träningssituation och tävlingssituationen, det blir inte lika uppenbart för hunden vad som är vad. Din medhjälpare kan ta hand om kopplet och/eller ta hundens belöning strax innan ni går in på planen. Du kanske behöver peppas ordentligt. Din medhjälpare kan också hålla koll på och informera dig om hur lång tid det är kvar innan ni ska in på planen, då kan du släppa den biten och bara koncentrera dig på din hund.
Några tips:
Ha en bra plan inför tävling, vilka svagheter bör ni jobba med på uppvärmningen
Kolla upp vädret innan
Ta med bra belöningar och en medhjälpare/support
Väl på plats, se ut en bra plats för uppvärmning, jag vill gärna att den ska vara lite ostörd (i den mån det är möjligt) och att den utvalda platsen är relativt nära planen utan att för den delen störa tävlande ekipage. Jag vill minimera transportsträckan in på planen så mycket det går. Jag vill kunna kliva in i ”bubblan” med min hund redan under uppvärmningen
Titta på hur andra gör – åk på tävlingar utan att tävla, granska andra ekipage, vad har de för upplägg, fråga gärna men visa hänsyn gör det i så fall efter tävlingen
Här kommer filmer från gårdagens och dagens Backautmaning
Hur finner du inspiration? Vad motiverar dig, vad skapar den där känslan av att du vill sätta igång och träna på stört. Detta är naturligtvis väldigt individuellt, en del sporras av att titta på duktiga hundekipage, andra tappar sugen totalt (kanske för att det känns ouppnåeligt.)
Det som tänder vissas glöd, kan släcka en annans, så det är komplext.
En av mina främsta uppgift som instruktör och coach är hitta glöden, motivationen, lusten och viljan, då är ett viktigt verktyg att kunna inspirera och få kursdeltagaren att växa, utvecklas, få insikter och bli inspirerad att fortsätta vidare på egen hand.
Många av mina kursdeltagare åker hem med en stor dos motivation, om jag fick bestämma hade jag gärna gett alla en injektion med bestående, inte bara motivation utan också träningsglädje.
Här kommer en lista med punkter som kan hjälpa dig att hitta inspiration och därav skapa motivation:
Titta på då och nu – har du filmat din träning eller/och skrivit träningsdagbok, i så fall kan du titta på och glädjas åt er utveckling.
Sätt motiverande mål – att jobba mot mål kan ta träningen till en ny nivå, det är dock viktigt att du verkligen motiveras av dem annars är risken stor att de har motsatt effekt.
Gå en kurs, hoppa på en utbildning eller gå på en föreläsning – att få nya verktyg till sin träning kan verkligen tända lusten.
Träna till peppande musik – visst låter det för simpelt men musik har en stor positiv effekt, (om jag fick bestämma skulle alla träningar och tävlingar ha musik i bakgrunden.)
Vänd skitprat till bränsle – jo du läste rätt, tyvärr förekommer det i hundvärlden, vem som helst kan tappa lusten av just detta, gör inte det! Nummer ett – skitprat och ryktesspridning säger mer om den som sprider dyngan än om dig. Nummer två – sätt in det på ditt jävlar-annamma-jag-ska-visa-dom konto.
Titta på hundtränare som inspirerar dig – kom ihåg kan dom kan du!
Fira era framgångar – ofta glömmer vi bort att fira, vi människor drivs också av belöningar precis som hunden, belöna dig själv vid uppnådda mål.
Hitta träningskompisar som ger dig energi.
Se träning och tävling som en rolig lek – det är inte blodigt allvar.
Läs bra böcker, lyssna på poddar (de behöver inte handla om hundträning, jag finner ofta inspiration och nya idéer i böcker och poddar som handlar om, entreprenörskap, mental träning, idrott, hälsa och träning för oss, coaching och annat.)
Gör en egen lista på vad som motiverar just dig och se till att fylla på det kontot regelbundet
Herregud så mycket fel jag gjort genom åren som hundtränare, ibland önskar jag att jag hade haft min första schäfer Cirra idag och fått gjort om, men vet ni vad! Jag hade inte varit den hundtränaren jag är idag utan alla misstag, det är ju genom att göra fel som man lär sig och blir bättre.
Jag har experimenterat mycket genom åren och hittat många olika knep och gör så fortfarande, det finns aldrig några givna svar, alla hundar är olika och vi måste våga testa, våga gå vår egen väg, vad kan hända? Ja det kan ju såklart bli fel men så länge vi inte upprepar felen för många gånger så är det ju faktiskt ingen större fara, jag litar på inlärningsprincipen du får det du förstärker, så jag ser till att förstärka det jag vill ha, gör hunden något annat, ja då uteblir belöningen.
Så gå ut och våga experimentera, testa olika strategier, använd fantasin, lita på din egen förmåga, gör inte som alla andra gå din egen väg, självklart ska du plocka det bästa av alla tips du får men tvivla inte på dig själv i träningen, du känner din hund bäst! Lär dig av felen och bli mer och mer slipad.
Här kommer några tips:
Sätt ett mål – så här ska det se ut när vi är klara. Tidsbestäm – då ska det vara klart!
Fundera över vad som motiverar din hund – vad är den villig att anstränga sig för
Planera – dela upp målet i mindre delar – lär in delarna var och en för sig – kedja ihop dem
Varje träningspass ska leda er framåt, om det ej gör det fundera på vad orsaken är
Hur ska du hantera felen som uppstår (för fel uppstår alltid)
Utvärdera, hur gick träningen? Ledde det oss framåt? Vad ska jag tänka på till nästa gång?
Fastna inte i problemen fokusera på målet, det du vill ha och byt strategi om önskat resultat uteblir
Slutligen det allra bästa tipset: Se till att ha fantastiskt kul, hundträning är en lek och inget blodigt allvar, lek er upp i klasserna och om ni fastnar experimentera använd fantasin, leta inspiration eller ta hjälp men skit i att bli irriterad och frustrerad det gör inget annat än att förvärra problemet och om du ändå blir det, pausa och låt det inte gå ut över hunden den gör alltid sitt bästa utifrån de förutsättningar du gett den.
7/4 Du och Din Hund, Mölnlycke 18.00-21.00
20/4 Uppsala hundungdom kl 18.30-21.30 Anmäl här
4/5 Borlänge bk kl 18.00-21.00
18/5 Surahammar bk
(Anmälan görs till respektive klubb, hundskola)
Är din klubb eller hundskola intresserad av att anlita mig, skicka ett mail till gameonpuppy@hotmail.com för mer information.
Självklart kommer jag också fortsätta med denna uppskattade föreläsningen: