Jag delade ett litet filmklipp i en grupp på facebook för ett tag sen och fick många frågetecken kring det (se klippet nedan)

Jag går fot med Frö och samtidigt går en träningskompis med en leksak framför. Men så ser ju inte en transport i Ipot ut! Nej det gör den inte! Det är sällan någonting i början av vår träning ser ut som slutresultatet kommer göra.

 
En hel del funderar nog på framförgående filmerna också, (se Game on puppys fb sida) så där ser ju inte ett framförgående ut! Nej helt rätt. Men som i all träning finns det en tanke med att dela upp och grunda varje del ordentligt, vi får ett betydligt stabilare och säkrare moment i slutändan. Tar vi framförgående till exempel så vill vi först lära hunden att stå stadigt, helt motsats till det som senare ska hända, nämligen att hunden ska gå framåt. Men varför? Jo för att vi vill lära hunden att fokusera blicken framåt, ett stort problem som man kan få i momentet är nämligen att hunden hela tiden slänger blickar bakåt mot föraren och därmed går vingligt, snett och kan dessutom lätt vända och komma tillbaka. Varför ska hunden stå stilla? Jo för att det är lättare att lära hunden genom att dela upp i mindre delar, ska jag jobba med att hunden ska gå framåt, gå rakt och hålla blicken låst fram, ja det säger sig självt det blir för svårt, för många kriterier på samma gång = pannkaka!
Vi lär alltså hunden att stå medan vi successivt förflyttar oss bakom – sen fokuserar vi på blicken framåt – därefter börja gå framåt – hålla riktning osv. grundar varje del ordentligt innan vi lägger ihop till ett moment.

 

Hur tänker jag då kring lydnaden i skyddsarbetet?

Lite som apportering kanske, det skulle vara plättlätt att få Frö att apportera hon har stort föremålsintresse, om jag kampar med apporten och kastar den (eller för den delen bara kastar) så skulle hon snabbt springa ut och hämta den. Men skulle hon ha rätt fokus? Skulle hon gripa den korrekt, hålla den i ett fast grepp? (utan tugg) Skulle hon komma in i full fart och göra en ingång? skulle hon släppa? Troligtvis inte! Jag skulle få massa slarv, antagligen skulle jag behöva bråka med henne, jag tror inte hon skulle vara särskilt intresserad av att involvera mig i apporteringen, hon kan ha kul med den helt på egen hand.
Så precis som i exemplet med framförgåendet vill jag dela upp och grundligt lära in varje del innan jag sätter ihop det till ett moment.

Så om jag la upp en film där Frö står och håller apporten medan jag försöker få henne att tappa den, så liknar den delen inte momentet överhuvudtaget, så ska ju inte en apportering se ut! Nej men det är en del av vägen dit.

Okej så att få gå i bett och kamp = en stor fläskfileé gånger 1000 rent belöningsmässigt. Vad händer då om jag tänker att nu ska Frö gå vid min sida i rätt position och samtidigt titta på det hon allra helst vill ha, kommer hon ha någonting annat i huvudet än fläskfileén som dinglar framför henne? Nej troligtvis inte, skulle jag behöva bråka med henne för att hålla henne kvar hos mig? Ja antagligen!
Därför vill jag jobba mycket med övningar som bygger på självbehärskning och att inte låsa sig på saker hon vill ha. Allt går genom mig och gör man rätt så får man. Rätt beteende leder till belöning.

Men hunden ska ju inte titta på föraren i en transport med en figurant framför, jag lär ju in fel beteende! Eller!?
Men ta som exempel när jag lär lydnadshunden att fokusera på mig och släppa allt runt omkring genom uthållighetsträning och störningsträning och sen helt plötsligt vill jag tvärtom lära henne att fokusera framåt mot en ruta, en kon eller ett hopphinder. Har jag då lärt in ett felbeteende kommer hon aldrig kunna fokusera framåt? Jo för jag lär henne det senare när jag har grunden med en bra kontakt, har det någonsin varit svårt? Nej! Kommer det bli svårt att lära Frö senare att fokusera på en stor belöning, ja vad tror ni? Allt handlar om kriterier och att man får det man förstärker oavsett om vi sysslar med lydnad, agility, bruks eller IPO.

Min dotter började träna agility med vår Kelpietik för något år sedan, hon är jättebra lydnadsgrundad, bra stadga, lyssnar, kommer tillbaka med grejer osv. Agility är nog det roligaste den hunden vet, vad hade hänt om hon inte haft så bra lydnad? Hon hade tjuvat, inte lyssnat, inte suttit kvar osv. Hade det blivit rolig träning? Nej antagligen inte, varken för förare eller hund.

Samma tänker jag om skyddet. Skyddsarbetet är agilitybanan och med bra lydnadsgrunder kommer den bli angenäm.

I en kommentar skrev någon att Frö verkar vara den lugnare typen malle, jag blev jätteglad för den kommentaren, för det betyder att min träning gett resultat, hon kan behärska sig bra, hon har bra stadga, hon går inte in i låsningar och hon jobbar ihop med mig utan överslag av något slag. Hon är balanserad i det mesta. Inget av detta har varit gratis!

Genom leken jobbar jag med djupa bett, lugn kamp, hålla fast oavsett belastning och att släppa direkt på signal, här har jag dock fått det mesta gratis, liksom att springa i full fart och ta fullbett i en bitstock. Att bevaka med skall kommer också lätt. Hon plockar lätt fram känslor vilket jag just nu inte alls vill ha, det får i så fall komma senare, allt ska vara en lek nu. Hon är fortfarande en stor valp.

Innan jag sätter mig i en formel ett bil vill jag gärna ha en ratt att styra med, att få upp bilen i flera hundra kilometer i timmen kommer inte bli något problem. Att göra det utan ratt blir katastrof.

Naturligtvis kommer jag göra många andra typer av övningar med Frö för att få henne i bra balans och med rätt fokus och öka på kriterierna efter hand. Vi kommer också liksom all annan träning lära oss efter vägen och revidera träningsplanen, jag påstår inte att alla tankar jag har är rätt, det finns inget facit mer än just hunden, din hund är ditt facit. Alla hundar är olika.

Är de här tankarna nya, nej allt handlar väl om vilken träningsfilosofi vi har, vilka principer vi följer. För mig känns det viktigt att vara tolerant nog att låta var och en vara saliga på sin tro. Men om någon är nyfiken kan jag berätta hur jag tänker och för de jag har på kurs kommer jag dela med mig av allt jag genom alla år lärt mig. Men annars kör på din plan och försök låta andra göra detsamma. Vi delar trots allt samma intresse, att ha roligt ihop med våra hundar. Peace out! 🙂

/Jessica