Ofta blir vi så himla allvarsamma när det kommer till inlärning av moment, nu måste det bli rätt allvaret tynger våra axlar, sätter press och kan i värsta fall ta bort glädjen från träningen.
Annat är det med trixträning där skrattar vi, det gör inte så mycket om det blir lite galet, hunden är charmig och omgivningen ler, inte helt sällan bjuder hunden självmant på sina trixkunskaper lite då och då genom att visa upp dem. Få hundar spontan bjuder på ett moment eller en del av ett moment, har du funderat på varför det är så!

Jag tycker om att lära hunden olika trix dels för att jag verkligen lär känna min hund ordentligt i inlärningssammanhang, hur den fungerar, hur den tänker, hur den hanterar frustration, hur uthållig den är, hur jag kan hjälpa den på bästa sätt, hur fort jag kan höja kriterier osv osv.
Jag lär mig också vilka hundens styrkor och svagheter är. All kunskap kan jag sedan nyttja för momentträning och kedjor.

I hundens värld finns ingen skillnad mellan trix- och momentträning, momentträningen kan vara exakt lika lättsam och rolig som trixträningen, lek er fram, dela upp och forma, håll träningen lättsam, var inte rädd för att det ska bli fel, se felen som en viktig del i hundens utbildning, det behöver inte vara svårare än att du förstärker det du vill ha och låter bli att förstärka det du inte vill ha.

Så varför inte lyfta bort den där pressen från axlarna, fundera över varför den överhuvudtaget hamnat där, vi gör ju det här för att det är så himla kul och för att det är superhäftigt att kunna kommunicera med en hund.
Det finns inget blodigt allvar i det här, hundsport är bara fantastiskt roligt och tävlingar är bara ett nulägeskvitto som talar om för dig vad du behöver träna vidare på.

Och tänk vad häftigt om hunden spontant skulle börja visa upp fjärren eller varför inte krypet när vi har gäster på besök med precis lika mycket glädje som om den visade vacker tass eller sitt fint.