Placering i munnen

Nu är det just fasthållandet som är i centrum men det är också viktigt vart apporten ligger i hundens mun, har du en hund som tar apporten långt bak, se till att justera fram den precis innan hunden biter fast så den hamnar rätt, bakom hörntänderna. När den ligger på plats handlar det i början om några få sekunder innan du ger belöningssignal, signalen måste också tajmas med att hunden verkligen håller apporten i ett bra grepp, om du råkar tajma din signal till att hunden släpper blir det svårare att gå vidare.
Det är bra om hunden lägger vikten bakåt när den håller apporten men var observant så den inte börjar kampa mycket, det är en tunn linje.

Om hunden tuggar

Om hunden griper, håller och sedan börjar tugga, ta inte apporten, ge inte ens en felsignal, låt hunden tugga men belöna det inte, ha is i magen, vänta till hunden håller apporten i ett fast grepp, ge signal och belöna. Anledningen till att det är dumt att göra någon affär av tuggandet är att hunden kommer ha svårt att sortera vad vi menar och efterhand kan detta göra att hunden tycker hela träningen blir kravfylld, jobbig och tillslut kanske den inte ens vill se åt en apportbock.
Jag ser det som en naturlig del i träningen, hunden kommer testa och den kommer inte vinna något på det, efterhand kommer det försvinna om vi lägger upp träningen på ett smart sätt.

Det är viktigt att hunden inte bygger en kedja av beteenden, exempelvis så här:

Hunden griper, och börjar efter någon sekund tugga, den tuggar några sekunder och håller därefter fast apporten i ett bra grepp, jag ger belöningsignal och belönar, detta upprepas många gånger, jag tror att jag belönar fasthållandet men i hundens värld är det en hel kedja av beteenden som blir förstärkta. Gripande – tuggande – fasthållande. För att inte fastna i detta måste vi se till att inte samma sak upprepas gång på gång, belöna därför som ovan men efter att ha gjort det belönar du direkt hunden griper i nästa repetition, sedan går du vidare till att belöna snabbt efter att hunden gripit, alltså innan den hinner börja tugga, utöka tiden väldigt långsamt och lägg lite extra motstånd precis där hunden brukar börja tugga, vilket kan göra att hunden håller lite bättre och ni kommer över det hindret. Nästa gång testar du att åter ha is i magen, blir det inget tugg belönar du ordentligt, blir det tugg väntar du åter ut det och ser till att belöna snabbare nästa gång.

Alltså strunta i tuggandet men se till att inte belöna det och fastna inte i ett mönster där hunden upprepar samma om och om igen. Hunden behöver inse att ju fortare den håller apporten i ett bra grepp desto snabbare kommer den åt sin belöning. När den förstått det ökar vi tiden successivt genom oregelbunden förstärkning.

På filmen jobbar jag också med omvänt lockande detta kommer jag skriva mer om imorgon.

På filmen nedan ser ni Timas tredje pass, nu jobbar vi med gripande i rörelse där hon tar i lite mer och kort hållande av pinnen. Jag upptäckte att lite ljud triggade henne att ta i mer.