Vi tränar och när vi tror att hunden kan momenten så stämmer vi av genom att tävla, då får vi värdefull information, något moment fallerar kanske för att störningarna blev för stora.

Vi åker hem och fortsätter träna, successivt lär vi hunden att klara utföra momenten med olika typer av störningar.

Inget konstigt med det!

Men om vi då drar paralleller till vardagssituationer, då tycker vi helt plötsligt att hunden bara ska fixa allt i skarpt läge utan några förberedelser.

När vi ska lära in ett moment delar vi upp det, förstärker beteenden som vi vill ha tills hunden förstår och utför det så som vi vill ha det.

Detta gäller ju såklart även vardagslydnaden, det handlar också om inlärning.

Om jag möter en annan hund och min hund inte klarar av det så måste jag träna, dela upp, göra det lätt att lyckas, förstärka beteende jag vill ha tills hunden börjar förstå hur jag vill att den ska bete sig vid hundmöten.

Om vi inte gör det är varje hundmöte som en tävling utan intränade moment, skulle du gå ut och tävla utan att ha lärt in momenten och sen bli arg på hunden för att den inte fixar tävlingen!

Självklart inte!

Men skulle du bli arg på hunden som beter sig dåligt vid ett hundmöte trots att du inte lärt den hur den ska agera?

 

På produktsidan hittar du mitt träningsschema för lugna hundmöten.