Månad: mars 2020

Älskade Criga

Publicerat den av Gameonpuppy

Det jag skriver nu är svårt att skriva och i ärlighetens namn så velar jag en del fortfarande, men jag tänker att om det är meningen så är det meningen åt båda hållen.

Jag älskar mina malleungar men har bestämt mig för att göra ett försök att hitta ett nytt hem åt Criga, anledningen är att jag är så sjukt rädd att de ska skada sig, det här är två valpar med massor av energi och de leker vilt och ohämmat så som bara syskon gör, leken går ofta över styr, de biter varandra lite för hårt och då ryker de ihop.
Jag tror att man blir extra känslig när man har en hund med en skada som jag har.
Vi försöker separera dem en hel del men det gör vardagen lite mer komplex. Ju större de blir desto större risk att de faktiskt kommer skada sig.

Jag inser också att ju längre jag väntar desto svårare blir det att skiljas från henne.

Vem är då Criga:

Hon är en otroligt klok liten Malinois valp som blir 12 veckor på tisdag, med mycket energi, lyhörd, förig, samarbetsvillig, har fin kamp och jaktlust och är matglad. Jag har påbörjat några viktiga grunder i träningen och hon är så smart fattar direkt och utvecklas för varje träningspass. Hon kan springa in i sin bur lägga sig och pausa, omvänt lockande, hålla sin position en liten stund, trampa på en target som ligger ute på avstånd, byteslek, påbörjad bakdelskontroll på klossen, följsamhets övningar (inför fotgående) och kontaktövningar. Hon älskar verkligen redan att träna, men har också en bra av-knapp och kan ta det lugnt och somna i olika miljöer.
I olika miljöer är hon nyfiken och vill gärna klättra upp på allt som går att klättra på. Hon är social mot både människor och andra hundar. Med våra vuxna hundar visar hon fina signaler och respekterar deras gränser, i familjen finns också en katt som det funkar bra med.
Hon vill gärna mysa och krypa upp i famnen.
Hon är duktig på att komma när man ropar och har börjat förstå att man kissar och bajsar ute, har till och med gått till dörren när hon vill ut. Sover numera hela natten. Hon trivs i bilen och somnar nästan direkt.

Att hon dessutom är helt orimligt söt får man bara leva med.

Stamtavla hittar du här:  https://hundar.skk.se/hunddata/Hund.aspx?hundid=3425078

Vem söker jag till Criga:

En person som kan ge henne ett kärleksfullt hem, med mycket aktivering, som vill träna och gärna tävla, en person som tränar med positiva metoder och som tycker det är viktigt att ha roligt ihop med sin hund.
Om du känner igen dig och är intresserad, skriv om dig själv och maila mig: gameonpuppy@hotmail.com

Varför blev det två valpar?

Publicerat den av Gameonpuppy

Ingen har väl missat att vi inte bara blivit med en valp utan två, Cråka och Criga, dessa fantastiska, fina och galna små valpar.

Strax innan Cråka var 8 veckor upptäckte jag att hennes ögon liksom darrade och på valpbesiktningen kollades hennes ögon därför extra noggrant, veterinären noterade samma sak som jag och misstänkte Nystagmus, vilket kunde innebära mer eller mindre allvarliga bakomliggande orsaker, allt ifrån starr, hjärntumör, nervskada och annat. Vi blev såklart helt förkrossade, Cråka som vi valt med omsorg och redan blivit så fästa vid kanske var allvarligt sjuk.

Vid denna tidpunkt fanns även Criga kvar och vi bestämde oss för att även ta med henne hem, skulle det visa sig att Cråka var alvarligt sjuk hade vi i alla fall henne vilket ändå var en tröst i allt det sorgliga.

Vi beställde direkt tid hos en ögonspecialist på Strömsholm och fick tid två veckor senare.

Det fanns dock inga som helst tecken på att något skulle vara galet med Cråka (utöver darrningarna i ögonen) hon har massvis av energi, stor aptit, humör, bra balans, god syn och hörsel.
Så för några dagar sedan noterade vi att darrningarna i ena ögat försvunnit och i andra ögat var det mindre än tidigare, detta gjorde att vi kände lite hopp.

Igår var dagen som vi nervöst gått och väntat på kommen, jag hämtade upp Ingrid (uppfödaren) och vi åkte vidare till Strömsholm.

När ögonspecialisten tittade närmare på ögonen darrade inget av dem när Cråka koncentrerade sig men när hon slappnade av kunde det noteras en liten darrning i ena ögat. Ögonbottnarna såg helt normala ut och hennes syn är normal, han konstaterade att darrningen i ögat kommer växa bort helt och hållet.

Vi blev så oerhört glada och lättade, lilla Cråkungen, som vi har oroat oss.

Under de här två intensiva veckorna har vi lärt känna båda valparna och jag ska inte sticka under stolen med att det är sjukt jobbigt att ha två små mallemonster, en är intensivt, två är galet. Men den där lilla Criga har också gjort stora avtryck hos alla i familjen och jag vet inte hur jag skulle kunna släppa henne nu (men fråga mig inte mitt i natten när de ska ut, vråltidigt på morgonen när de är pigga, eller när de rusar runt och härjar, jagar katten, bråkar, biter på allt och alla, sa jag att det är intensivt, intensivt gånger två.)

Nu ska vi fira att Cråka är frisk!